Huvudsidan Myten Katarinas historia Egen forskning Smått och gott Länkar Kontakt
Tillbaka Tillbaka

Var Kejsarinnan Katarina bördig från Toarp?

Referat av artikel av Sven Rabe utgiven i Sjuhäradsbygdens jul 1947.

 

Sven Rabe sammanfattar sin forskning om Katarina I av Ryssland i artikeln. Han beskriver bl a  hur Alexei Tolstojs film om Peter den Store beskriver Katarina.

"Vid sidan av Peter framträder i filmen hans gemål Katarina som den värdiga och passande kvinnan vid hans sida. Hon förstår honom, hon tröstar och uppmuntrar honom och då allt ser hopplöst ut, då den ryska armén är kringränd av turkarna vid Pruth är det hon som kommer på den räddande idén, hon själv som mutar den turkiske storvisiren och på så sätt räddar ryssarna."

Katarinas bakgrund beskriver han också.

"Hennes tidigare öden och hennes härkomst ha varit inhöljda i dunkel, och ovisst är väl om de någonsin helt kunna klaras upp. Vad man med säkerhet vet, är att då ryssarna 1702 belägrade Marienburg, beläget i dåvarande Livland, bodde hon hos prosten Glück, en synnerligen framstående och duglig prästman, som med stort nit hade arbetat för införande av protestantisk tro och västerlänsk kultur i dessa fattiga av krig så ofta härjade utmarker av det svenska väldet. "

Glück läste lagen för adeln i trakten för han tyckte inte de var ett gott kristligt föredöme för allmogen. Han uppsöktes i sitt hem av kapten Koskull och ytterligare en adelsman som inte tyckte om vad prästen sagt. Det uppstod tumult mellan adelsmännen och de blev utslängda och stämda för hemfridsbrott. Von Koskulls son och Glücks dotter fann varandra under fångenskapen och gifte sig Från dem härstammar alla i Finland och Estland levande medlemmar av ätten von Koskull.

Sven Rabe fortsätter

"Prosten Glück hade funnit och tagit till sitt hem en fattig föräldralöst barn, Martha, som uppfostrades tillsammans med hans egna barn och senare, då hon blev vuxen, var tjänsteflicka i prästgården."

Martha gifter sig 1701 med Johan Kruse. Korpral vid Kungl. Livregementet till häst. Ryssarna angrep samma natt Marienburg och Johan Kruse blev bortkommenderad. De återsågs aldrig mer. 1708 erhöll han skilsmässa hos konsistoriet i Pernau och uppgav då att hans hustru var en köpmansdotter från Polen. Kruse försvinner ur historien 1710 när Reval kapitulerade. 1702 hamnar hela Glücks familj i fångenskap när Marienburg erövrades.

Katarina erkände en bror och två systrar som var barn till en livländsk bonde Samuel Skavronsky. Sven Rabe funderar över om erkännandet av syskonen Skavronskys möjligen var politiskt då det troligen inte var lämpligt att under brinnande krig med svensken, erkänna att den nya kejsarinna var svensk officersdotter som troligen hade släktingar som kämpade i Carl XII:s härar. Känt är ju att Katarina gick under smeknamnet "svenskan".

Släkten Rabe gjorde 1758 anspråk på släktskap med Katarina genom ett dokument som Gästgivaren Lars Kinström lämnade in till tinget i Åhs härad. Han var gift med änkan Anna Maria Bergendahl tidigare gift med Johan Rabe. Där säger Lars Kinström att Katarina härstammar från kapten Reinhold Rabe som blev slagen vid Fredrikshald i Norge 1660. Om denne kapten Rabe skriver Sven Rabe:

"Han var en av dessa många tyskar, som under trettioåriga kriget kommo i svensk tjänst. I Elfsborgs regementes arkiv finns hans namn på några ställen, i ett papper förefaller det som om han 1635 blivit mönstrad som rustmästare, en underbefälsgrad. I ett brev som en annan officer skrev i januari 1660 heter det: Sedan ha våra åter stormat Hall och fått slängar och ha vi mist 30 man utom officerare, ibland vilka den lille torre (d.v.s. humoristen) kapten Reinholt Rabe är en, han som nyss hemkommit, efter att i 5 år i Preussen undgått de faror, som fältsjuka, pest och fiendens kulor spritt."

Sven Rabe hänvisar till Schering Rosenhane d.y:s "Svea Rikes Kungalängd" där Rosenhane anför att "generalen, friherre Carl. Gust. Creuts, som vid början av Nordiska kriget var ryttmästare vid Livregementet till häst och som varit bekant med Katarinas både fader och brudgum, besannat uppgiften att hon varit född i Västergötland på kaptensbostället i Germundaryd."

Olaf Velding, en estniskt forskare som Sven Rabe haft kontakt med säger i ett brev till honom år 1930 att "Katarina, som säkert är besläktad med Skavronskys även är släkt med Rabes, men h u r är spörsmålet, som inte låter sig besvara."

Ett annat indicium på att Katarina var från Toarp är predikstolen i Toarps kyrka som bär årtalet 1651 och lär vara skänkt till kyrkan antingen av regementskvartermästare Rabe på Germundared eller av kejsarinnan Katarina. Traditionen säger att det var Katarina.

"Enligt Sägnen skulle kejsarinnan ha sänt Toarp en predikstol. Den sändes över Stockholm, men där ansågs predikstolen vara alltför förnämlig att hänga i en landsortskyrka, varför man placerade predikstolen i Storkyrkan och lät göra en kopia, som översändes til Toarp."

Predikstolen restaurerades på 1940-talet och har på sidorna förgyllda bokstäver med namnen Reinhold Rabe och Karin Pedersdotter.


Min kommentar till det sista är att Reinhold Rabe dog 1660 och kan mycket väl ha skänkt en predikstol till Toarps kyrka 1651. Hans hustru skrivs oftast som Karin Ravingii dotter av Kyrkoherden i Rångedala Petrus A Ravingius. Hon stämmer bra på namnet Karin Pedersdotter.

Katarina var inte född vid den tiden men kan ju ha velat hedra sin farmor och farfar.

Till toppen av sidan Sidans topp


Referat av Sven Rabes artikel i Sjuhäradsbygdens jul 1947.


Huvudsidan Myten Katarinas historia Egen forskning Smått och gott Länkar Kontakt

Uppdaterad 2011-02-06 © Josefine Nilson