Saxat ur
"Försök till en korrt beskrifning om Skara Stift"
1812-1816

Ur avsnittet om Rångedala Pastorat saxas här nedan vad P.E. Lindskog tänker om myten om Katarina I av Ryssland.

Allmänt kända fakta
"Man kan ej sluta beskrifningen om Rångedala Församling, utan att nämna något om den lysande uppgift, att Kejsarinnan i Ryssland KATRINA I. ALEXIEWNA skall vara född härstädes, på Regements-Qvartermäster-Bostället Germundared. För den, som betraktar den Guddomliga Försynens sätt att utdela jordens Kronor, och huru, i Dess hand, de obetydligaste händelser ofta blifva medel till de vigtigaste förändringar, skall denna fråga alltid hafva ett utmärkt interesse.

Kejsarinnan Katrinas öden äro kände ifrån år 1701, då hon var vid 19 års ålder. Hon var då i tjenst hos Prosten Gluck i Marienburg uti Lifland, som den tiden lydde under Sverige, och blef samma år gift med en Korporal af Kongl. Svenska LifRegementet till Häst. Men då de sutto till bords bröllops-aftonen, kom ett anskri, att Ryssarne voro infallne, och i samma stund blef Katrinas Brudgumme bortkommenderad, hvarefter de alldrig mer fingo se hvarannan.

Då Ryssarne sedan fingo öfverhand, togs allt till fånga, som ej flygtade öfver till Sverige. Detta öde öfvergick Prosten Glucks hus, när General Bauer intog Marienburg 1702. Denne General tog Katrina i sin tjenst, och förestod hon, under påföljande fälttog, hans hushåll. Från honom kom hon till Prins Menzikow, hos hvilken åter Czar Peter I. Alexiewitz gjorde hennes bekantskap, och år 1704 uptog henne i sitt hof, samt slutligen i hemlighet förmälde sig med  henne. Hon var Czaren följaktig under dess Turkiska Fälttog 1711, och freden, som då slöts vid Prutströmmen, var till största delen hennes verk. Af ärkänsla härföre lät Czaren offentligen förmäla sig med henne 1712, och sedan han, efter Nordiska krigets slut 1721, antagit Kejserliga titeln, lät han år 1724 i Moskau kröna sin Gemål till Kejsarinna. Kejsaren dog d. 8 Febr. 1725, utan att hafva utnämnt sin Efterträdare; men Katrina blef samma dag, genom sin egen klokhet och Menzikows väl anlagde plan, utropad för Kejsarinna och Sjelfhållarinna af alla Ryska Länder. Hon dödde den 17 maji 1727 i sitt 45:te ålders år."

Rysslands uppfattning om saken beskriver han också.
"I Ryssland håller man före, att Kejsarinna Katrina varit af Polska Ätten Skavoronsky; men utländske Författare äro mycket skiljaktige i sina meningar om hennes Slägt, och angifva än Lifland, än Estlan, än Lithauen, än Sverige för hennes födelseort.

Men om således Författarne varit af olika meningar, Lärer dock ingen ort med så mycketn trygghet hafva reklamerat den hedren, att vara hennes födelseort, som vårt Westergötland.

Herr StatsSekreteraren Baron Rosenhane har, i Bihang till sin Svea Rikes Konungalängd, ett särskildt kapitel om utländske Regenter, som härstammat från Sverige. Der handlar han äfven om Kejsarinnan Katrina, och sedan han uptagit och bedömt de särskilda obestyrkta berättelserna om hennes härkomst, finner han slutligen den uppgift sannolikast, att hon virit född här på Germundared, och att dess Far varit Regements-Qvartermästaren Johan Rabe.

Det vore öfverflödigt at här afskrifva, hvad denne skarpsynte Granskare anfört i detta ämne. man vill i stället meddela de Dokumenter, hvarmed man sökt bestyrka denna uppgift, och dem Baron Rosenhane till en del åberopat. De äro på enfaldigt sätt författade och utgöra mindre ett bevis om Högstbemälde Kejsarinnas härkoms, än om den fasta öfvertygelse man här haft derom, att hon varit född."

Referens till några av dokumenten
"Samma år som Kejsarinna Katrina uppsteg på Ryska Thronen, lärer någon af Rabiska Ätten begärt af Kyrkoherden Stefan Hellstadius i Hellstad ett betyg om denna Ätts första öden i Sverige, hvarpå bemälde Kyrkoherde aflämnade följande:"

Läs gärna brevet / betyget.

Prosten Doktor Sven Wilskman verkar ha samlat på sig en del material. År 1745 skrev prästen, adjunkten i Rångedala, Mårten Sundbom ett bref till honom som framlades som bevis.

Lars Kinströms släktutredning om släkten Rabe har använts som bevis för mytens riktighet. Om de skriver P.E. Lindberg:

"Men äfven detta Document bevisar ej, hvad det skulle bevisa. Huru kunde HäradsRätten i Wäby examinera den ugiften, som här var hufvudsaklig, att Kejsarinnan KATRINA var Johan Rabes Dotter, utan att vidröra den frågan: Huru och genom hvad väg man hade fåt den underrättelse, att den Katrina, som vid 2 års ålder åtföljde sin mor från Germundared till Lifland, var densamma, som 18 år derefter blef tillfångatagen af Ryssarne uti Merienburg, och slutligen uphöjdes till Kejsarinna?

Läs gärna hans släktutredning.

Visst kan det vara sant
Emellertid kan dock saken likafullt ega sin goda grund, och man kan ej neka möjligheten, att sådana underrättelser kunna hitkomma. Prosten Gluck och de flere, som känt Kejsarinnan i Dess ungdom, hafva utan tvifvel haft sig bekant Hennes Födelse-ort, och följt Henne med sin upmärksamhet tills Hon blef uphöjd på Thronen. Då äfven Sverige hela denna tiden var i krig med Tyssland, är lätt at förmoda, det Svenske Officerare fått kunskap derom, och vid sin hemkomst omtalat denna händelse.

Herr Baron Rosenhane anförer i sin Konungalängd, att Generalen, Frih. Carl Gust. Creutz, som vid början af Nordiska kriget 1700 var Ryttmästare vid LifRegementet, och hade varit väl bekant med KATARINAS både Fader och Brudgumme, besannade den upgift, att hon var född i Westergötland. Flere återkomne Officerare hafva utan tvifvel gjort detsamma, och ryktet har blifvit allmänt.

Om man då genast hade samlat flere sådane underrättelser, med noga anteckning af sättet, huru den berättande fått kunskap derom, och de

bevis han hört anföras; så skulle man nu varit tämligen nära till öfvertygelse; men man måste   dock tillstå, att fullkomlig visshet ej kunnat vinnas, då Kejsarinnan Sjelf, af Stats-orsker, Hvilkas billighet ej kan bestridas, icke behagat yttr sig hårom. hennes tidiga flyttning från födelseorten, hennes obemärkta lefnad i ungdomsåren, afståndet mellan Westergötland och Petersburg, och det ännu omätligare mellan enskilde personer här och Rysslands Herrskarinna, allt detta gör det nästan till en omöjlighet, att med öfvertygande visshet sammanbinda Hennes födelse med hennes uphöjelse på Ryska Thronen. Kejsarinnan var nästan ensam innehafvare af denna hemlighet, och egde den Sjelf förmodligen ej annorlunda, än genom berättelse från Sin Mor, om hvilken man ej vet, huru länge hon lefvat efter återkomsten till Lifland.

Emedlertid är den mening, som bland Historieskrifvarne lärer vara den allmännaste, att Hon var född i Lifland, ej mycket skiljd från de underrättelser, som ofvanstående Dokumenter innehålla, ty i första barndomen kom Hon dit, och framlefde der ungdomsåren."

Svår missväxt. Ryssland skänker rågmjöl.
P.E. Lindskog tar också upp berättelserna om att Rångedala församling under ett svårt missväxtår fått rågmjöl till skänks från Ryska Hofvet. Han konstaterar att visst har det delats ut rågmjöl under Kejsarinnan Elisabets tid men frikostigheten var inte begränsad till bara Rångedala församling utan hela Westergötland fick ta del. Detta framgår av en kungörelse skriven i Marieholm den 6 juni 1757 av  dåvarande Landshövdingen i Skaraborgs Län. Där framgår att man ska utdela 500 säckar rågmjöl som Hennes Maj:t Ryska Kejsarinnan har ställt till Konglig Maj:ts disposition. Det ska fördelas mellan Elfsborgs och Skaraborgs län "efter varje orts större eller mindre trångmål och behov".

Sidans topp

Texten är hämtad ur boken "Försök till en korrt beskrifning om Skara Stift"  
tryckt år 1985 som är en Faksimil från 1812-1816 års utgåva som då bestod av 5 delar.
Utgiven 1985  av Carl Zakariasson 662 00 ED