Före 1913

Torpet Lugnet

1994

Bild av torpet omkring 1910 (27 Kb) Bild av torpet 1994 (42 Kb)

Salomon skrev på soldatkontraktet den 13 Oktober 1870. Enligt avtalet skulle han få tillträde till torpet "nästa vår". Han tillhörde Espered rote men torpet låg inte i Espered socken utan i Toarp socken (om sockengränserna inte ändrats sedan dess) och låg på gården Starhesters marker.

Till vår och höstbruk skulle roten låna ut "ökar". Var han utkommenderad så skulle roten sköta jorden för hans räkning. Egna djur fick gå på mulbete på närmast gränsande mark "för lega av stomroten".

Till mindre reparationer "å hus och hägnader" som soldaten kunde göra själv skulle roten stå för materialet.

1872 i november flyttar Johanna och sonen Carl Vitalis in. Två barn till föds. Johan Algot och Anna Emerentia.

1893 tecknar Salomon en försäkring i Branstods-Bolaget avseende lösöret som uppges till 1150 riksdaler.

Salomon gör sina 30 års tjänst och 13 september 1901 beviljas han avsked. Då är torpet hans, men inte marken. När Johanna dör 1916 skrivs hon som lägenhetsägare, dvs marken var så liten och gav så lite avkastning att den inte kunde räknas som delar av ett mantal.

En tid efter att dottern Anna gift sig 1920 köpte hon loss marken för en billig penning. Då är både Salomon och Johanna döda. Annas son Harry och sonhustrun flyttar in en trappa upp 1930. Allt bröd bakades i ugnen däruppe för att det inte skulle osa i hela huset om det kom gäster.

Den gröna kakelugnen (38 Kb)

När Anna dör 1945 köps torpet av en kvinna som vårdat Anna under hennes sista år.  Efter det har ytterligare ägare funnits. Alla har de lämnat kvar gamla kort på vinden som berättar om den gamle soldaten och hans barn och barnbarn.

Under årens lopp har torpet förändrats. Först lyfte man taket så att vinden blev en övervåningen med ståhöjd i, sen byggdes vinkeln till. Så småningom  byggdes den glasade verandan. Under 90-talet har det renoverats inomhus.

Den gamla järnspisen finns kvar däruppe, liksom den vackra gröna kakelugnen i vardagsrummet nere. 

pixel.gif (832 bytes)

På slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns det ängar runt torpet. Nu ligger det inbäddat i granskog. Då gick vägen fram till torpets framsida. Nu kommer den till baksidan.


Huvudsidan Myten Katarinas historia Egen forskning Smått och gott Länkar Kontakt

Uppdaterad 2011-02-06 © Josefine Nilson