Kustgatan 34 Råå - Sovrum

I rummet i söder också mot gården hade Ida och Julius sin sängkammare. Dubbelsängen hade gavlar av mahogny med lätt skålade kanter. Gavlarna vid huvudet var högre än de vid fotänden. De hade en oval spegel på väggen med en byrå under med höga stolpar som gick upp vid sidan om spegeln och som gav känslan av att det var en pigtittare. Spegeln var bra för man blev smal i den. Det blir man fortfarande. Rummet hade två fönster mot gården. Långt senare lät mormor ta upp fönster på gaveln mot söder. Tre rutor som var dubbelkopplade så inga innerfönster behövdes sättas in. Vilken lyx. Alla andra fönster i huset måste sättas innerförnster i på vintern, med vadd emellan och några figurer eller torkade blommor.

Ett av de små fönstrena mot trädgården brukade stå på glänt på sommaren. Där kom kaprifolens doft insmygande tillsammans med koltrastens sång och fågelungarnas pipande. Något år innan mormor dog lät hon hugga ner kaprifolen som klättrat längs väggen i säkert 50 år. Hon blev så upprörd när en katt klättrade upp och åt upp fågelungarna i boet, så för att slippa uppleva det igen så fick kaprifolen gå.

Utsikten längs gatan ner förbi skolan till platsen där spårvagnen vände den gillade mormor. Vid det fönstret satt hon ofta och tittade på sommargästerna som flanerade längs gatan i kvällningen. Det förblev hennes sovrum samtidigt som det var hennes vardagsrum och tv-rum.

År 1979 blev det ett modernt kök med utskikt mot hamn och trädgård och nära till husets andra delar.


Huvudsidan Myten Katarinas historia Egen forskning Smått och gott Länkar Kontakt

Uppdaterad 2011-02-06 © Josefine Nilson