Att börja släktforska

 

Hösten 1972 gick jag på kvällskurs för att lära mig hur man släktforskar. Det första jag lärde mig var hur viktigt det var att fråga ut de gamle som ännu levde. Därför skrev jag ett brev till min morfars gamla syster och fick följande svar.


 

 

Ronneby den 21 oktober 1972.

Tack för brevet det var snällt av dig att skriva jag skall försöka svara på dina frågor. Min far hete Gustav o mor hade namnet Bertha de bode på elleholm i en liten stuga de var föda på elleholm far arbetade hos bönder, sen blev han stenhugare vi var 4 syskon Julius som är far till Majken o Sonia sen var jag näst älst min andre bror hade namnet Herman han var gift o hade en tös som heter Svea o bor i Svängsta hon är gift hon var o hälsa på mig en sönda mannen var med.

Min far var född den 19/9 1855 o död 7 februari 1947 o mor var född 1854 17/6 o död 18/2 1935. En bror Otto han omkom på sjön efter första verldkriget han var sjöman o båten o allt omkom han var 2 år gammal de var sjömän alla tre bröderna de är döda alla tre bara jag som lever o skall fyla 88 år den 28 i nästa månad så jag är ju gammal.

Jag var hemma o passade mor o far när de var gamla mor var 81 år när hon dog och far var 91 år när han dog men jag syde åt menskor o tjenade litet vad jag behövde, jag var trött på allt, läkare tyckte jag skulle komma hit, o jag trivs o har det så bra här men jag har så ont i min mage o i fötter. Läkaren vet inte vad han skall ge mig så jag får ha det onda jag syr till terapin o går ut också men det lider ju till vinter.

Stugan finns inte mer jorden där den stod var inte inköpt o intet kontrakt så den som ägde jorden kunde göra som han ville han köpte den o gav mig 300 kronor o de pengarna gav jag dem som hjälpte mig jag var ju här o hade bekymer om stugan o vad som fans i den det var ju inte mycket jag vill inte tänka på den tiden mera.  Svea i Svängsta hjälpt mig. Jag var hemma ett par dagar jag låg hos Ida Hermans fru hon är död. Jag vet inte mer att skriva så får du se om du kan läsa o fatta vad jag skrivet.

Många kära helsningar till dig.

Tant Anna.

 

 

 

 


Huvudsidan Myten Katarinas historia Egen forskning Smått och gott Länkar Kontakt

Uppdaterad 2011-02-06 © Josefine Nilson